Vad gör Vattenfall?

Vind har i alla tider använts till att driva kvarnar och pumpar, och de första vindkraftverken som genererade elektricitet byggdes redan på sent 1800-tal. Serieproduktion av vindkraftverk startades för cirka 30 år sedan. När de tagits i drift ger vindkraftverken små eller inga utsläpp och låga driftskostnader. Planeringen av ett nytt vindkraftverk påverkas dock av flera olika intressen. Platsen måste ha ett jämnt vindklimat och fördelarna med den producerade energin måste noga vägas mot varje inverkan på den lokala miljön, kulturlandskapet och – när det gäller vindkraftverk till havs – även sjöfarten.

Vattenfall genererar 42 % av all vindkraft i Norden och har en marknadsandel på 30 % av världens vindkraft till havs (dec 07). Vattenfall driver vindkraftverk i Sverige, Danmark, Holland, Belgien, Tyskland, Polen och Storbritannien.

Hur långt har man kommit?

Vattenfalls vindkraftproduktion ökade med 117 % under 2007 och utbyggnaden fortsätter.

Under 2007 slutförde Vattenfall bygget av Sveriges största vindkraftpark, Lillgrund. Vindkraftparken består av 48 vindkraftverk med en sammanlagd kapacitet på 110 MW. En effekt som motsvarar förbrukningen för 60 000 svenska hushåll.

Vi bygger sju vindkraftparker i sex länder

Vattenfall bygger just nu sju vindkraftparker (både lands- och havsbaserade). Vindkraftparkerna kommer att fördubbla vår elproduktion från vind, från 2 till 4 TWH under 2011. Vid Stor-Rotliden kommer byggnationen av en vindkraftpark med 40 vindkraftverk att varje år förse ytterligare 50.000 hem med ren el.

Läs mer (nytt fönster)

Snart världens största producent av havsbaserad vindkraft

Vid Storbritanniens sydöstra kust kommer Thanet Offshore vindkraftpark att ha 100 vindkraftverk med en installerad kapacitet på cirka 300 MW, tillräckligt för att försörja 240 000 hushåll.

Utanför Danmarks västkust finns ytterligare en av världens största vindkraftparker, Horns Rev 1, till 60 % ägd av Vattenfall. Med 80 vindkraftverk och en total kapacitet på 160 MW kan Horns Rev 1 generera tillräckligt med elektricitet för 150 000 hushåll.

Visste du detta?

Idag förser Vattenfall 400 000 hushåll med ren el från vindkraft. Vindkraften är en viktig del av Vattenfalls energimix för att nå vårt mål att bli klimatneutrala 2050.

Vindkraft kräver flexibel reservkapacitet för produktion av el eftersom det inte blåser lika mycket hela tiden. Vindkraftverk till havs kan producera mer elektricitet än landbaserade vindkraftverk eftersom havsvindarna ofta är mycket starka.

Vattenkraft är Vattenfalls största förnybara energikälla. Den grundläggande vattenkraftstekniken är mer än 100 år gammal och släpper inte ut någon koldioxid. Vi genererar 33 TWh el från vattenkraft i mer än 100 anläggningar.

Vattenfall äger och driver vattenkraftverk i Tyskland, Sverige och Finland. I Tyskland används pumpkraftverk med magasinerat vatten för att lagra energi från andra energikällor.

Vattenkraft spelar en väsentlig roll i vår elproduktion. 2008 bestod elproduktionen från vattenkraft av ungefär 24 % av den totala elproduktionen hos Vattenfall-koncernen. Vattenkraftverk är ofta mycket flexibla och kan snabbt anpassas till efterfrågan och kan lagra stora mängder energi. Den installerade kapaciteten i Norden ligger på 8 000 MW. I Tyskland uppgår kapaciteten till 2 800 MW i pumpkraftverken.

Vad kan vi göra och vad har gjorts hittills?

Vattenfall investerar ungefär 11 miljarder SEK i vattenkraftstationer och stora dammar. Investeringen säkrar en fortsatt kraftproduktion över lång tid och kommer också att generera en ökad årsproduktion på 0,43 TWh tack vare effektivare teknik.

En känslig balans

Regleringar av älvar och dammar för vattenkraft och pumpkraftverk påverkar det naturliga vattenflödet i älvarna liksom det omgivande landskapet. Tillstånd från myndigheterna reglerar för varje vattenkraftverk hur flödena tillåts att fluktuera. I vissa fall är det ekologiskt motiverat att fastställa ett vattenflöde, eller minimiflöde, för att garantera en kontinuerlig vattenperimeter. Detta innebär att flödet aldrig tillåts hamna under en given miniminivå. Flödet kan justeras över tiden så att det speglar variationerna i det naturliga flödet, men på en lägre vattennivå.

En kombination av vattenflöde, fördämningar och andra fysiska justeringar kan vara mycket effektiva när det gäller att förbättra förhållandena för vattenorganismer. Området som lämpar sig som fiskhabitat ökar och flödet får ett mer olikartat mönster, något som gynnar merparten av vattenmiljön och vegetationen på älvstranden. Att återskapa lekområden är ytterligare sätt att främja fiskbeståndet. Dessa åtgärder har genomförts i flera av de älvar där Vattenfall driver vattenkraftverk.

En ny årskull med 1,3 miljoner fiskar

Vattenkraftverk påverkar den biologiska mångfalden i älvar och vattendrag, särskilt när det gäller lekplatser och fiskarnas förmåga att nå dem. Av det skälet har man byggt fisktrappor för lax och öring i några av de reglerade älvarna där det finns lekplatser uppströms på andra sidan kraftstationerna. Varje år planterar Vattenfall Nordic dessutom ut mer än 1,3 miljoner fiskar i älvar och andra vattendrag.

Mobila miljöambulanser

Vid Skellefte älv finns tre mobila miljöambulanser stationerade. Miljöambulanserna ger ett beredskapssystem för oljeutsläpp i både strömt och stillastående vatten. Ambulanserna är utrustade med absorptionsmaterial, pumpar, bensindrivna generatorer, uppblåsbara båtar, utombordsmotorer med mera och har tagits fram av Vattenfall i Sverige tillsammans med Skellefteå Kraft och Statkraft.

Dammsäkerhet och förbättringsprogram

Investeringar i dammsäkerhet och förbättringsprogram uppgår till mer än 1 miljard SEK under en period fram till och med 2013. Planerade aktiviteter innefattar modernisering och konstruktionsförbättringar liksom installation av övervakningsutrustning.

Forskning och skydd

Ett forskningsprogram för att hitta socialt och ekonomiskt gångbara åtgärder för att förbättra miljöförhållandena för vattenkraft pågår för närvarande i Vattenfalls regi. Programmet sker i samarbete med svenska myndigheter för energi, fiske och miljöskydd samt Elforsk, Elföretagens Forsknings- och utvecklingsföretag.

Fisktrappor

Vid Stornorrfors färdigställdes sommaren 2009 en ny och förbättrad fiskpassage. Den nya trappan kommer att förbättra fiskmigreringen både uppströms och nedströms förbi kraftverket. Ett stort utvecklingsprojekt studerar för närvarande möjligheterna att ytterligare förbättra förhållandena för fiskbestånden liksom för fritidsfisket i området.

Ersätta olja med vatten

Vid de nordiska vattenkraftverken pågår flera projekt för att minska mängden olja som används vid kraftverken. Syftet är att minska risken för oljeutsläpp. När anläggningarna moderniseras är det en standardåtgärd att ersätta oljesmorda lager med vattensmorda. Ett pilotprojekt i Älvkarleby 2008–2009 provar användningen av vatten och glykol i dammluckornas hydrauliksystem.

Som ett av Vattenfalls initiativ för att ersätta kol i kraftverken, syftar Vattenfalls koncernomspännande biobränsleprogram till att öka användningen av biobränslets andel i el- och värmeproduktionen.

En av världens största köpare och användare av biobränsle

Vattenfall har fler än 30 biobränsleeldade kombinerade värme- och elkraftsanläggningar och är en av världens största köpare och användare av biobränsle. Syftet med biobränsleprogrammet är att ytterligare minska Vattenfalls koldioxidutsläpp genom att identifiera hur vi på ett betydande sätt kan öka användningen av förnybara bränslen i vår bränsleblandning. Vattenfall planerar att ersätta stora kvantiteter kol med förnybara bränslen.

Idag och i framtiden

Vattenfalls forskning om förnybara bränslen har pågått i mer än 30 år och resulterat i omfattande specialkunskaper. Idag är vår FoU inriktad på att uppnå storskalig och långsiktig biobränslevändning. Studierna fokuserar på att hitta nya relevanta bränslen, nya tekniker för raffinering och konvertering, logistikkedjor och samarbeten. Vattenfall kan redan använda eller öka användningen av biobränsle i flera befintliga koldrivna anläggningar. På längre sikt kommer vi att överväga möjligheterna till konvertering av ytterligare kolkraftverk till biobränsle eller att bygga nya biobränsleläggningar för att gå mot betydligt högre volymer av biobränsle.

En förnybar energikälla

Biobränsle är en förnybar energikälla. Flis, grödor, gräsväxter och vedartade växter, restprodukter från jordbruk eller skogsbruk samt organiskt avfall och biprodukter från hushåll och industri används. Till och med gaserna från återfyllningsområden (metan, en naturgas) kan användas som bioenergikälla. Biobränslen förbränns för att producera fjärrvärme och ofta också för att generera elektricitet.

Läs mer: http://www.vattenfall.com (Nytt fönster)

Vattenfall ingår i ett svenskt industriprojekt tillsammans med Volvo Cars och ETC AB för att påskynda utvecklingen av nästa generation av plugin-hybrider, eller laddhybrider som de också kallas. Samarbetet mellan Vattenfall och Volvo Car tas nu till nästa nivå. I ett samriskföretag är målet att serietillverka laddhybrider och lansera dem på marknaden redan 2012, flera år tidigare än vad som tidigare ansågs möjligt.

Framtidens laddhybrider

Fordonet kan laddas med elektricitet direkt från eluttaget och har ett laddningsbart batteri, en elmotor och en vanlig förbränningsmotor, t.ex. en dieselmotor. En laddhybrid kan köra upp till 50 km beroende på batteriets storlek – enbart på el och utnyttjar förbränningsmotorn vid längre resor. Detta ger fördelar jämfört med en ren elbil – inga utsläpp men en energieffektiv körning – och lika praktisk som dagens konventionella bilteknik. För Vattenfalls del omfattar projektet utveckling och testning av elinfrastruktur och olika laddningsalternativ.

Lösningarna ska vara användarvänliga och flexibla. Att ladda en hybrid är lika enkelt som att tanka en bil på macken. De kräver ingen omfattande utveckling av infrastrukturen, eftersom Sveriges elnät har tillräcklig kapacitet och ett vanligt eluttag kan användas för att ladda en laddhybrid. Sverige har också tillräcklig produktionskapacitet för att klara en ökad efterfrågan på el, både på kort och lång sikt.

Vattenfalls vindpark Lillgrund ger till exempel med sina 48 vindturbiner tillräckligt med elektricitet för att försörja 150 000 fordon (15 000 kilometer per år, varav 75 % på el).

Projektet samfinansieras med Svenska Energimyndigheten.

Kol (stenkol och brunkol) förbränns för att generera elektricitet och producerar fjärrvärme. Kol är den dominerande energikällan i världen och motsvarar 67 % av elproduktionen. Kol kommer även fortsättningsvis att spela en stor roll i Europas energisystem under förutsebar framtid. I vissa EU-länder står kol för mer än 50 % av den totala energiproduktionen Vattenfall investerar för närvarande i en koleldad anläggning i Hamburg i Tyskland för att klara regionens energibehov. Koldioxidutsläpp från koleldad produktion kommer radikalt att minskas när CCS-tekniken är färdigutvecklad för kommersiellt bruk. (Källa: CSRR sid. 13–15)

Projekt för att höja effektiviteten

Projekt och aktiviteter för att öka effektiviteten pågår i Vattenfalls alla verksamheter och effektivitetshöjande åtgärder på kraftverken inriktas på både direkt och indirekt energianvändning. Varje anläggning strävar efter att öka sin energieffektivitet eftersom det ger en direkt påverkan på både ekonomi och miljö och alltså ger mätbara resultat.

I Tyskland görs kontinuerliga förbättringar vad gäller produktionseffektivitet. Exempel på åtgärder 2008 är starten av en testanläggning för för-torkning av brunkol samt förbättringar av värmeväxlare på kraftverket i Boxberg. Genom att byta ut gammal och ineffektiv kapacitet mot modern teknik minskar vi de totala utsläppen.

Kol och CCS-teknik (Carbon Capture and Storage)

Vattenfall är ledande inom utvecklingen och kommersialiseringen av CCS-tekniken. Själva idén är att avskilja koldioxid från kraftverkets förbränningsgaser, komprimera koldioxidgasen till en vätska och lagra den permanent djupt under jord i lämpliga geologiska formationer. Större delen av denna koldioxid kommer att lösas i dammvattnet och sedan mycket långsamt mineraliseras. En viktig del av projektet handlar om att identifiera och bedöma den lokala miljöpåverkan som avskiljning, transport och lagring av koldioxid innebär.

Testanläggningen

Vattenfall har byggt en 30 MW testanläggning för avskiljning av koldioxid vid den brunkoleldade anläggningen i Schwarze Pumpe i Tyskland. Anläggningen invigdes i september 2008. Vid testanläggningen utförs provningar för att utvärdera tekniken innan man bygger en demoanläggning i större skala.

Demoanläggningar 2015

Demoanläggningen är länken mellan testanläggningen och det kommersiella koncept som ska utvecklas. I demoanläggningen kommer teknikens kommersiella gångbarhet att bevisas medan man i testanläggningen validerar själva tekniken och processen. Den första demoanläggningen är under utredning i Jänschwalde i Tyskland och kommer att innefatta alla tre komponenterna i CCS-konceptet: Avskiljning vid kraftverket, transport samt lagringsplats. Tillsammans med Vattenfalls testanläggning i Schwarze Pumpe kommer demoanläggningen i Jänschwalde att ta utvecklingen av CCS flera steg närmare ett kommersiellt genombrott.

Kommersiellt genomförbar drift

Projektet har som mål att konstruera ett elkraftverk på 250 MW i demonstrationssyfte och ta fram ett kommersiellt koncept som ska vara klart senast 2020.

Läs mer: http://www.vattenfall.com (Nytt fönster)

Kärnkraft producerar mycket låga nivåer av koldioxidutsläpp. Kärnkraft baseras idag på uranbränsle som används i omkring fem år innan det behöver bytas. Uran är extremt energirikt. En enda bränslepellet består av 10 g uran och genererar 4 000 kWh elektricitet – motsvarande förbrukningen för ett normalt hushåll.

Nio kärnreaktorer

Vattenfall driver för närvarande nio kärnreaktorer, varav två i Tyskland: Brunsbüttel och Krümmel, båda nära Hamburg. I Sverige finns tre kärnkraftverk i Forsmark norr om Stockholm och fyra i Ringhals söder om Göteborg.

2008 bestod 28 % av Vattenfalls energiproduktion, totalt 46 TWh, av kärnkraft. Kärnkraft spelar en viktig roll som energikälla runt om i världen, och motsvarar 14 % av den totala elektriciteten som produceras.

Vad kan vi göra och vad har gjorts hittills?

I Sverige görs stora investeringar för att modernisera reaktorerna och öka deras kapacitet. De omfattande investeringarna leder också till ökad säkerhet och minskar miljöpåverkan från anläggningarna. Moderniseringen kommer också att förlänga livslängden på reaktorerna.

Ytterligare investeringar

Under kommande år planeras fortsatta investeringar primärt för säkerhetsuppgraderingar, kapacitetsökningar och fortsatta moderniseringar. Under perioden 2002 till 2016 planerar Vattenfall att investera cirka 25 miljarder SEK i svensk kärnkraft.

I Tyskland har totalt 900 miljoner EURO investerats i våra kärnkraftverk där vi utnyttjar tekniska framsteg för en säkrare och effektivare drift.

Siktar på att bli världsledande inom säkerhet

Säkerhet har allra högsta prioritet i alla Vattenfalls verksamheter. Vi arbetar ständigt för att säkerställa en minimal risk. Vår kärnkraftssäkerhet baseras på djupgående säkerhetsprinciper med flerdubbla barriärer och säkerhetssystem. Vårt största ansvar är att skydda allmänheten, miljön och våra anställda.

Det finns en enorm teoretisk potential i vågenergi, beräkningar visar 6 000 till 15 000 TWh i hela världen. I Europa ligger uppskattningarna på ungefär 2 000 TWh, varav merparten runt de brittiska öarna och Norge. Den tekniska potentialen, möjligheten att använda energin, är väsentligt lägre, runt 10 % av den teoretiska potentialen, men fortfarande en mycket hög siffra. Årsproduktionen av el i EU (inklusive Schweiz och Norge) ligger på cirka 3 300 TWh. Eftersom den förhärskande globala vinden mestadels är ostlig finns de bästa vågenergiställena på världens västkuster.

Fullskaliga tester

Vi deltar i internationella studier och tester för att hålla oss i frontlinjen vad gäller utvecklingen av vågenergi. Sedan 2005 har Vattenfall deltagit i ett fullskaligt test vid Islandsberg utanför Gullholmen på svenska västkusten. Samma tekniska koncept testas för närvarande utanför den norska kusten. Vi kommer också att agera utanför Storbritannien och Irland. Vågenergi uppskattas bli kommersiellt lönsamt inom 10 till 15 år. Parallellt med dessa aktiviteter bygger vi upp intern kompetens inom vågenergiområdet.

Frågor kvarstår

Även om vågenergi är en ren energikälla finns det ett antal frågor som behöver lösas; påverkan på miljön, identifieringen av lämpliga platser för vågkraftsutveckling samt ansökningsprocesserna för tillstånd.

För att minska koldioxidutsläppen pågår aktiviteter och investeringar inom allt från utökad produktion av förnybara energikällor, koleldade kraftverk med CCS (Carbon Capture and Storage ) samt ökning av kapaciteten på kärnkraften. Dessutom görs förbättringar av befintlig teknik för att öka effektiviteten, vilket ger mindre utsläpp per producerad enhet av el och värme.

Förnybar energi

Vind

2008 gjordes betydande investeringar i vindkraftprojekt och Vattenfall blev världsledande inom havsbaserad vindkraft.

Projektet Thanet Offshore Wind i Storbritannien kommer att ha en installerad kapacitet på cirka 300 MW. I och med förvärvet av Eclipse Energy, ett energiutvecklingsföretag som huvudsakligen är inriktat på vind, liksom förvärvet av AMEC Wind Energy Ltd, kan Vattenfall ta en aktiv roll i Storbritanniens vindutveckling. Dessutom har Vattenfall ingått ett samarbete med den skotska jätten i branschen med förnybar energi, ScottishPower Renewables, för att lägga gemensamma bud på ytterligare havsbaserad vindutveckling.

Biobränsle

Samförbränningen av biomassabränslen ökar. I Polen är syftet att diversifiera bränsleblandningen och 5 % av bränslet vid kraftverken Żerań och Siekierki kommer att konverteras till biobränsle per 2011.

Programmet ”MaxBio” vid de danska kraftverken startade 2008 och kommer att leda till en dramatisk ökning i användningen av biobränsle. Uppskattningsvis 724 000 ton kol per år kommer att ersättas av biobränsle senast 2018, vilket kommer att leda till en minskning på 27 % av koldioxidutsläppen.

Vågenergi

Utvecklingen av vågenergi fortsätter och förväntas bli den nya kommersiella förnybara energitekniken efter vindkraften. Vattenfall samarbetar i testanläggningar med vågkraft utanför den norska och svenska västkusten. Ett samarbetsavtal avseende vågkraft undertecknades med irländska Wavebob i mars 2008 och i januari 2009 förvärvade Vattenfall 51 % av det irländska utvecklingsföretaget för vågenergi, Pandion Ltd.

Vattenkraft

I juni 2008 godkändes Vattenfalls planer på ett nytt vattenkraftverk i Abelvattnet i Sverige av miljödomstolen, vilket kommer att möjliggöra anläggning av ett nytt vattenkraftverk som kan generera 14,2 GWh elektricitet per år. Det beräknas stå färdigt 2010.

Kärnkraft

Kraftproduktion spelar en viktig roll i Vattenfalls strategi att minska koldioxidutsläppen vid elproduktion. Betydande investeringar görs för att ytterligare förbättra drifts- och bränsleeffektiviteten i koncernens kärnkraftverk. Det är en central åtgärd för att minska miljöpåverkan per genererad kWh av el. Parallellt arbetar man kontinuerligt med att förbättra säkerheten.

Kol och CCS-teknik (Carbon Capture and Storage)

Vattenfall är ledande inom utvecklingen och kommersialiseringen av CCS-tekniken. Själva idén är att avskilja koldioxid från kraftverkets förbränningsgaser, komprimera koldioxidgasen till en vätska och lagra den permanent djupt under jord i lämpliga geologiska formationer. Större delen av denna koldioxid kommer att lösas i dammvattnet och sedan mycket långsamt mineraliseras. En viktig del av projektet handlar om att identifiera och bedöma den lokala miljöpåverkan som avskiljning, transport och lagring av koldioxid innebär.

Energieffektivitet och förnybara energibaserade produkter

Energieffektivitet och ökad produktion från förnybara energikällor är grundläggande byggstenar i Vattenfalls miljöstrategi.

Projekt för att höja effektiviteten

Projekt och aktiviteter för att öka effektiviteten pågår i Vattenfalls alla verksamheter och effektivitetshöjande åtgärder på kraftverken inriktas på både direkt och indirekt energianvändning. Varje anläggning strävar efter att öka sin energieffektivitet eftersom det ger en direkt påverkan på både ekonomi och miljö och alltså ger mätbara resultat.

Pågående uppgraderingsprogram

Uppgraderingsprogram, kapacitetsökningar och förbättrad miljöprestanda från vattenkraftverk och kärnkraftverk i Norden pågår.

Polen – optimering av produktionsprocessen

I Warszawa i Polen har produktionen koncentrerats till de största och effektivaste anläggningarna, CHP Siekierki och CHP Żerań. Detta är ett resultat av samarbete med den lokala värmedistributören, som ägs av de lokala myndigheterna. Den centrala produktionsleveranscentralen spelar en viktig roll i optimeringen av produktionsprocessen liksom vid valet av de effektivaste produktionsenheterna. Lösningen baseras på den skandinaviska modellen för hantering av värmemarknaden. Som ett resultat får två topplastanläggningar (HP Wola och HP Kawęczyn) förbli inaktiva även vintertid, vilket innebär att förbränningen av 80 000 ton tjockolja istället har ersatts av högeffektiv samförbränning.

Det andra steget i minskningen av de polska utsläppen består i ett storskaligt projekt att byta ut och modernisera kraftproduktionen, något som planeras för närvarande. De nya enheterna kommer att ha högsta tekniska produktionseffektivitet och kommer att vara förberedda för CCS.

I januari 2009 togs värmeackumulatorn vid CHP Siekierki i bruk. Det är den första storskaliga polska implementeringen av denna lösning, som hämtats från Skandinavien. Den ackumulerar värme under dagen och distribuerar ut den under kväll och natt. Detta leder till högre effektivitet från samförbränning, samtidigt som man klarar efterfrågan dagtid på elektricitet. Det minskar också behovet att starta vattengeneratorer för toppbelastning nattetid, då värmebehovet ökar. Man uppskattar att användningen av toppbelastningsenheter minskas med närmare 30 %.

I Polen, som fortfarande har hög förbättringspotential, görs investeringar i elnätet för att minska distributionsförlusterna och därigenom förbättra energieffektiviteten och tillförlitligheten.

Lever som vi lär

Vattenfalls egen energiförbrukning, utanför den rena energiproducerande verksamheten, följs upp noggrant. Här ges några exempel på målområden: Översyn av tjänsteresor och förbättrad resepolicy 2008 fattades beslut att neutralisera koldioxidutsläppen från alla tjänsteresor inom koncernen. Detta samordnas centralt på koncernnivå baserat på inrapporterade reseinformation och genomförs 2009. Förbättrad energieffektivitet i administrativa lokaler 2008 startade projektet Green IT på koncernnivå för att säkerställa att IT-användningen är effektiv och bidrar till minskade koldioxidutsläpp, till exempel genom förbättrad energieffektivitet och ökad användning av videokonferenser.

http://report.vattenfall.com (Nytt fönster)